Steba

Steba We20b Volcano 700 Watt Våffeljärn - Svart

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Med ett våffeljärn från Steba kan du enkelt göra läckert frasiga våfflor till fikat eller brunchen. När du ska välja ett nytt våffeljärn är det en bra idé att titta särskilt efter hur lätt järnet är att förvara. Det är nämligen relativt få av oss som har våffeljärnet stående framme. Om ni är många i hushållet kan det också vara smart att titta på kapaciteten, dvs. hur många våfflor järnet kan göra åt gången. Just en här varianten av våffeljärn gör belgiska, fyrkantiga våfflor som också är ett uns tjockare än traditionella, svenska våfflor. De belgiska våfflorna lämpar sig både att serveras med söta och mer matiga tillbehör. Med hjälp av lite kallrökt lax, ruccola och crème fraîche ovanpå våfflan så får du snabbt en läcker och annorlunda förrätt. Järnets effekt ligger på 700 watt. Bästa belgiska våffla enligt bäst-i-test.se 2018


Jämför produkt Steba We20b Volcano 700 Watt Våffeljärn - Svart online innan du handlar. Köp inför black friday, cyber monday eller på mellandagsrea med eventuell rabatt. Vi har samlat nödvändig information om produkten Steba We20b Volcano 700 Watt Våffeljärn - Svart i kategorin Våffeljärn här hos oss.

Kategori: Våffeljärn
Artikelnummer: STWE20B
Visa fler

Från kunskapsbanken

Våffeljärn

Våffeljärn är en hushållsapparat som används för att tillverka våfflor av våffelsmet. Våffelsmeten gräddas i våffeljärn. Dessa apparater, numera vanligen elektriska, är tvådelade på ett sådant sätt att våfflan gräddas på båda sidorna samtidigt. Formen på våffeljärnet är cirkulär (Sverige och USA) eller fyrkantig (för belgiska våfflor). Traditionella svenska våffeljärn producerar fyra eller fem sammanhängande hjärtformiga våfflor, som är lätta att lösgöra från varandra. I äldre tider, då mat tillreddes på vedspisar, kunde man byta ut en av spisringarna mot en specialring med två gropar mitt emot varandra. Till detta hörde ett särskilt våffeljärn med två utstickande kulor, som passade precis i spisringens gropar, och därmed gick det lätt att vända järnet, så att hettan från elden kunde nå bägge sidorna. Det gällde att avpassa tiderna före och efter vändningen, så att våfflan blev jämnt och lagom gräddad på bägge sidorna. Handtagen bestod av en ca 8 mm tjock järnten i vardera järnhalvan. Järntenarna var i ytteränden omböjda till öglor som man omslöt med handen för manövrering av anordningen. Om öglorna blev alltför heta fick man lov att använda grytlapp för att inte bränna sig. Öglorna kunde även användas för upphängning av järnet på en krok vid förvaring.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.