Rörstrand

Rörstrand - SÅLD Karott och 2 st Skålar "Picknick"

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

1 st karott, 1 st skål, ur serien "Picknick" formgiven av Marianne Westman för Rörstrand, ett litet nagg undertill på karotten. Produkterna från Cervera Vintage är av sin natur älskade och välanvända och säljs därför i befintligt skick. Detta innebär att vi inte kan erbjuda öppet köp på dessa produkter, utan endast 14 dagar ångerrätt. Din produkt omfattas självklart av lagstadgad reklamationsrätt.


Beställ Rörstrand - SÅLD Karott och 2 st Skålar "Picknick" på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Rörstrand - SÅLD Karott och 2 st Skålar "Picknick" inom kategorin Skålar funktion.

Kategori: Skålar funktion
Artikelnummer: 123973
Visa fler

Från kunskapsbanken

2

2 (II) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Astro

Astro kan syfta på: Astro- – ett prefix i svenska, se Lista över prefix i svenskan Astro (musikgrupp) – ett sydkoreanskt pojkband bildat år 2015 av Fantagio Astrokemi – studiet av förekomst av och reaktioner för grundämnen och molekyler i universum Astrologi – är konsten att av himlakropparnas rörelser och inbördes ställningar dra slutsatser om människors öden Astro Boy – en tecknad långfilm av IMAGI Studios från 2009 Astro de Plata (?–), en mexikansk före detta luchador

Skalare

Skalare kan syfta på: Äldre och mindre korrekt variant av skalar; en fisk Ett köksverktyg såsom potatisskalare

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.

Funktion

En funktion är en regel som till varje invärde kopplar utvärden. Ofta beskrivs sambandet mellan invärde och utvärde med en matematisk formel, där invärdet representeras med en eller flera variabler, alternativt med en tabell eller grafiskt med en graf, ett sambandsdiagram eller ett pildiagram. En viktig egenskap hos funktioner är att de är deterministiska (det vill säga konsekventa, så att varje invärde alltid ger samma utvärde). Detta gör att funktionen kan ses som en maskin, som systematiskt levererar utvärden så fort man stoppar in invärden. Invärdet x till funktionen f(x) kallas inom matematisk analys ofta ’’invariabel’’ och inom beräkningsvetenskap för ’’funktionsargument’’ eller ’’argument’’. Det resulterande utvärdet kallas ’’funktionsvärdet’’ eller ’’värdet’’. En funktion som är vanligt förekommande som byggsten i matematiska formler kallas elementär funktion, och har ett specifikt namn såsom sinusfunktion, kvadratrot eller logaritm. En funktionsräknare (en vetenskaplig kalkylator) är en miniräknare som kan beräkna värdet av elementära funktioner. En grafritande miniräknare kan visa grafer för funktionsuttryck.