Sidan innehåller annonslänkar
Stadler form

Stadler Form Viktor Black Luftrenare - Svart

2540 kr
Kontrollera pris

Läs mer och köp

Vi tillbringar flera timmar om dygnet inomhus men inomhusluften är inte alltid den renaste att andas in. Mikroskopiska partiklar som pollen och avföring från kvalster vädras sällan ut och kan framkalla besvär hos dig som är allergisk, har astma eller bara har allmänt känsliga luftvägar. Med en luftrenare från Stadler Form får du hjälp att göra inomhusluften mer hälsosam. Den filtrerar luften och fångar upp allergener så att du kan andas mer hälsosam luft. Luftrenaren har ett arbetsområde på max 50 kvadratmeter, så den passar bra till en mindre lägenhet eller ett avgränsat rum. Luftrenaren har en effekt på 38 watt. Och eftersom ljudnivån endast är 30.5 kan du vara säker på att inte bli störd när luftrenaren arbetar.


Beställ Stadler Form Viktor Black Luftrenare - Svart på nätet redan idag. Köp inför black friday, cyber monday eller på mellandagsrea med eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Stadler Form Viktor Black Luftrenare - Svart inom kategorin Luftrenare.

Kategori: Luftrenare
Artikelnummer: SV-002
Visa fler

Från kunskapsbanken

Form

Form kan syfta på: Form (biologi) – inom systematisk botanik, en rang under art Form (filosofi) – en central term inom många system och har använts på ett flertal olika sätt under filosofins historia Form (geometri) – ett begrepp inom geometri Form (tidskrift) – en tidskrift utgiven av Svensk Form (tidigare "Svenska Slöjdföreningen") sedan 1905 Formgivning – ett begrepp som beskriver ett föremåls konstruktion, utseende eller den skapandeprocess Form/Design Center – en utställnings- och försäljningslokal i Malmö Bestämd form – böjningsform av substantiv Gjutform – en konstruktion med vars hjälp föremål kan formges i olika material Juridisk form – olika typer av juridiska former i Sverige Musikalisk form – musikens uppbyggnad ur ett musikteoretiskt perspektiv Obestämd form – böjningsform av substantiv Obestämd form (matematik) – ett matematiskt begrepp

Luftrenare

Luftrenare är utrustning som används för att rena luften från farliga partiklar. Enligt den amerikanska tidskriften Consumer Reports (publicerat 2015) renar luftrenaren luften på specifika ämnen, men den tar inte bort alla farliga ämnen. I testet visade det sig vara skillnad på olika modeller, där en del till och med släppte ut farliga ämnen. För att luftrenaren ska fungera tillfredsställande är det också viktigt att ofta byta ut filtret i den, vilket brukar ske 2–4 gånger per år.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.