Royal Copenhagen

Royal Copenhagen - Blue Fluted Mega Fat på fot 29,5 cm

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Fat på fot som passar fint att servera tårta eller andra bakverk på. Den välkända Blue Fluted Plain designen från Royal Copenhagen, tolkas i serien Blue Fluted Mega på ett nytt och överraskande sätt. Serien skapades av den unga designstudenten Karen Kjældgård-Larsen år 2000. Blue Fluted Mega omfattade ursprungligen 8 olika mönster. Varje del i servisen har sin egen unika handmålade design. På baksidan av din mega-produkt hittar du ett nummer. Numret anger mönstret på den specifika delen.


Beställ Royal Copenhagen - Blue Fluted Mega Fat på fot 29,5 cm på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Royal Copenhagen - Blue Fluted Mega Fat på fot 29,5 cm inom kategorin Fat serviser.

Kategori: Fat serviser
Artikelnummer: 114384
Visa fler

Från kunskapsbanken

Copenhagen

Copenhagen kan syfta på: Copenhagen (häst) – en berömd häst som reds i Napoleonkrigen och pyreneiska fälttåget av hertigen av Wellington Copenhagen Records – ett danskt skivbolag

Fat

Fat och FAT kan avse: Fat (hushållsredskap) – en mer eller mindre flat skål eller tallrik främst avsedd för servering av föda Fat – en typ av cylindrisk behållare som oftast är gjord av trä eller plåt, se tunna (behållare) Fat (mått) – ett mått för våta varor omkring 157 liter Oljefat – en standardiserad behållare för petroleum som fylls med 200 liter eller en "engelsk barrel" med 159 liter FAT – akronym för engelska File-Allocation -Table, ett filsystem för DOS och Microsoft Windows

Champagneglas

Champagneglas är servisglas (ett dryckeskärl) som används för att dricka champagne och andra mousserande viner. I likhet med andra vinglas består champagneglaset i allmänhet av tre delar: kupa, stjälk och fot. Stjälken finns för att göra det möjligt att hålla i glaset utan att vidröra kupan, vilket skulle leda till att vinet värms upp av kroppstemperaturen. Således anses det korrekta sättet att hantera ett champagneglas vara att hålla i stjälken eller foten, aldrig i kupan. Stjälken på champagneglas är av estetiska skäl ofta längre än på andra vinglas. Champagneglas förekommer i tre huvudsakliga utföranden, där två är relativt lika varandra: Coupeglas med bred, låg kupa. Denna glasform underlättar inte för champagnedrickaren att känna dryckens aromer, och anses idag mer lämplig för bål eller drinkar. Förr i tiden var det vanligare att servera champagne från denna typ av glas. Det finns en spridd myt att Coupeglas formats efter brösten på Marie Antoinette eller till och med den sköna Helena. Som en blinkning till den myten lät restaurangen 34 Restaurant designern Jane McAdam Freud formge ett coupeglas efter supermodellen Kate Moss vänstra bröst. Vid festliga tillfällen staplas ibland coupeglas i en pyramid (”fontän”), varpå champagne hälls i det översta glaset och får rinna ned i de lägre. Flûteglas, även champagneflöjt, har smal kupa med i huvudsak raka sidor. Den lanserades på 1950-talet och kan vara den vanligaste typen av champagneglas och ser i de flestas ögon mest effektfyllt ut. Hos tyskspråkiga glastillverkare kallas denna typ av glas ofta för Sektglas eftersom de ofta anses mer lämpliga till unga och enklare mousserande viner. Champagneprovarglas med lägre och mer rundad kupa än övriga flûteglas. De är i form ofta en korsning mellan ett högt flûteglas och ett tulpanformat vinprovarglas. Champagneprovarglas är i första hand utformade för att dricka och prova mogna champagnerp, där mängden bubblor ofta är mindre, och där mognadsaromer kommit till, som kan vara svårare att uppfatta från ett högt flûteglas.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.