Sidan innehåller annonslänkar
Rösle

Rösle - Durkslag Stål 24 cm

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Skölj salladen och häll av pastavattnet med detta snygga och praktiska durkslag i rostfritt stål och silikon. Tar minimalt med plats då det går att trycka ihop efter användning, blir endast 4 cm högt då. Går även att hänga upp då det finns en liten upphängningsögla på kanten. Från tyska familjeföretaget Rösle.


Jämför produkt Rösle - Durkslag Stål 24 cm online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten Rösle - Durkslag Stål 24 cm i kategorin Durkslag här hos oss.

Kategori: Durkslag
Artikelnummer: 123316

Från kunskapsbanken

Durkslag

Ett durkslag (sköljare) är en grövre sil. I botten och på sidorna finns hål som släpper igenom vätskan. Ordet durkslag kommer från tyskans durchschlagen, som betyder slå igenom. Durkslaget är ett köksredskap som bland annat används för sköljning av sallad och för att separera kokvatten från pasta. Det tillverkas vanligen i lättmetall eller plast och kan ofta stå balanserad på sin botten. Det finns även kastruller med integrerade durkslag. Durkslag har tillverkats av flera olika material genom åren, till exempel keramik, koppar, mässing, plast eller bleck.Fram till 1900-talet var det vanligt att durkslag tillverkades av plåt, som genomborrades och förzinkades. Dessa hål var vanligen i form av exempelvis blommönster. I Asien förekommer regelmässigt durkslag som är bredare än de vanliga europeiska, och som är gjorda av bambu, likt zaru. I Sverige har durkslag använts i högreståndsmiljöer sedan mitten av 1500-talet medan de ännu var ovanliga bland allmogen på 1700-talet.I svenska språket är ordet "durkslag" belagt sedan 1613.

Diskställ

Ett diskställ är en torkställning som används för att låta nydiskad disk torka, exempelvis porslin och glas. Ett diskställ kan konstrueras i trä, plast eller (plastöverdragen) ståltråd. En vanlig finländsk standard är diskställ som är placerat inuti ett skåp utan bottenplatta.

24

24 (XXIV) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.